Rapport :)

I tisdags fick vi som vi ville. Intervallet mellan måltiderna ökades till upp till 4h. Det går inte att beskriva hur skönt det är :) Dessutom drogs mängden mat i sonden ned rejält vilket satte större press på amingen men brösten har klarat trycket faktiskt ;P Det är mitt på dagen när det är så sjukt varmt som amningen går sämst vilket jag förstår. Även jag vill helst sondmatas när solen steker som mest. Mat är det sista jag tänker på.
 
Igår var det nytt besök från hemsjukvården och då tog K bort Novas sond :D Äntligen slipper hon ha all tejp i ansiktet! Stackarn har fått värmeutslag på kinderna av den :/
Sagas blev kvar p.g.a. att hon är den mindre av de två och man vill ha lite hull "tillgodo" när man går över på helamning. Det var nära att även hennes försvann igår. Några gram till och den hade ryckts...Däremot sa hon att OM den rycks ut av Saga under helgen skulle vi inte åka in och sätta i den. Då fick det vara. Om den satt över helgen skulle den ryckas på tisdag då vi ska in på en (troligen/förhoppningsvis) sista läkarkontroll på Danderyd.

Hur sonden skulle ha kunnat sitta kvar till på tisdag förstår jag inte. Den var ju på vippen att trilla redan igår när K var här så hon räknade nog egentligen med att Saga skulle bli av med sin under helgen, men ville ge henne ett par måltider till med amning och kompletterande sondning. Som ni förstår har inte heller Saga någon sond längre, klockan sex i morse for slangen ut och in genom näsan och tejpen över kinden satt knappt fast. Istället för att Saga (eller syrran) skulle få tag i den lösa slangen och göra det obehagligt klev Andreas in och gjorde sitt pappajobb och drog helt enkelt ut den. Saga verkade mycket nöjd över att slippa ha den där glida runt i näsan.

Så nu har vi två barn utan slang i näsan =D Apnélarmet har vi kvar till på tisdag för det är bara en läkare som kan bestämma att det ska tas bort trots att vi bara hade det p.g.a. sonden och sonden är borta. Men det är snart tisdag så det är okej :)
Nu helammas båda barnen eftersom vi inte introducerat flaska än. Det går bättre och bättre båda för mig och dem. Vi får kämpa lite ibland men när de väl börjar äta så äter de bra. Amningsnappen är dock kvar. Jag provar utan då och då men det går helt enkelt inte. Kanske blir vi inte av med den, kanske kommer den förstöra framöver och göra att jag inte kan amma lika länge som andra, men då får det vara så. Det funkar nu och det är jag glad för. Mitt mål har aldrig varit att amma evigheters evigheter, det är redan nu småömt i bröstvårtena av att två små förser sig med mat hela dygnet så skulle det ta stop på amingen så gråter jag inte över det. Frysen är full av mjölk, det kommer inte gå någon nöd på tjejerna.

Jag är fortfarande lite osäker på hela amningsbiten dock och är inte helt bekväm med att göra det när det är människor runt mig. Det måste jag komma över eftersom de äter så pass ofta och jag blir otroligt låst till Väsby så länge jag inte vill mata när jag är med andra. Inte alltid man kan gå undan och "gömma sig". Jag kommer dock aldrig bli någon som langar fram brösten mitt bland massa folk som vissa gör. Vissa amningskläder passar mig väldigt bra då de täcker större delen av bröstet även för oss som är lite storbystade. När jag haft sådana på mig har jag faktiskt vågat mig på att amma i trädgården hemma hos mams o paps. Det är en början!

Behöver förövrigt bra amnings bh-ar. Var kan man köpa det i större storlek? Hoppades på att inte behöva handla någon dyrare eftersom det är så kort tid men min rygg gör ont. Jag måste ha minst en riktigt bra även om det svider i plånboken.


Nu börjar värmen komma till lägenheten så vi ska bege oss till barnens mormor o morfar där vi tillbringar alla varma eftermiddagar. Vad vi skulle göra utan den trädgården vet jag inte! Barnen äter mycket bättre när vi är där och slipper ligga i koma som både de och vi gör innan vi går från lägenheten. Tur har vi som kan rymma dit :)





Kommentarer
Postat av: Annelie i Mora

Kan ju "trösta" dig med att inga av mina barn fick bröst av olika anledinngar så OM det blir det så ska du inte känna sorg över det. Och jag förstår din tanke.. Det lilla jag ammade offenligt var bra nog jobbigt.

2010-07-17 @ 22:54:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0