Fyrsamhet

Så var det dags för farbror doktorn på MVC igen. Sist tyckte jag han var lite pajasvarning men då pratade vi framförallt sjukskrivning och det var ett obekvämt ämne för mig, samt att det eventuellt även var vissa hormoner med i bilden ;)

Jag var där för gyn men han tog sig tid för samtal först, jag uppskattar det och att det var han som tog initiativet. Vi pratade om graviditeten, bebisarna och förlossningen. Det var inget långt samtal alls men så mycket mer givande än det läkaren hade med oss igår. Jag vill ännu mer strypa kvinnan jag träffade igår. Dels berättade han att bebisarna kommer väga lite över 3kg om de fortsätter i samma kurva och jag får gå full tid. Det är inte alls viktigt egentligen men kul att veta och betryggande. Det betyder ju att deras minus på enlingskurvan snarare är plus om man jämför med tvillingar (som i snitt väger 2,8kg vid födsel). Sen gratulerade han mig till att de lagt sig huvud/säte, vilket förvånade mig.
Vad jag fick höra igår var att det blir bäckenröntgen för att se om jag ens kan föda på det viset. Det jag fått höra tidigare om sätesförlossning är att det är en riskförlossning och det kan hända saker med navelsträngen som gör att bebisen inte får syre osv. Jag sa till kvinnan igår att jag kände oro för sätesförlossning, varför kunde hon inte berätta det doktorn idag berättade!? Det tog honom någar minuter och jag bad inte ens om informationen. När ettan tagit sig ut har hon gjort fri passage (mer eller mindre) och tvåan brukar utan större svårigheter glida ut, oftast inom en halvtimme. Sedan fick jag veta vad som var mer komplicerat med om bebisarna legat annorlunda. Det var en väldig skillnad att få information så här. Igår var första gången jag kände rädsla för förlossning, säte skrämde verkligen mig. Nu känns det bättre. Jag har två i magen så att det kommer flyta på lika smidigt som vid en enlig räknar jag förstås inte med.

Sedan var det dags att slänga upp benen i gynstolen, alltid lika roligt. Han kollade först mina flytningar, vilka var okej. Sedan konstanterade han att livmodern hade mjuknat och att jag var öppen 2cm. Ooops. Vilken tur att du kom nu sa han sen. Jaaa, vilken tur att JAG uppmärksammade att de glömt bort mig och bad om en läkartid. Detta kunde ha förhindrats!! Nu äter jag bricanyl för att skjuta på förlossningen så mycket som möjligt. Det kan ta låååång tid än men det har aldrig känts så nära som nu. Och jag är arg på vården.
Jag är beordrad vila, fast det var jag ju redan innan...men ännu mer nu. Inga lyft, försiktig med promenader, ingen påfrestning, inge sex.
Jag ska beställa fler böcker från lycknis nu. Det lär ju bli en del vågrätt läge och bokläsning...



Bilder v.31
Glansen beror på att magen är nysalvad :P Orkade inte vänta....
Det blir allt svårare att fota sig själv så fotona blir inte så många.
Lägger ut en framifrån med så får ni se min snea mage =) och min irriterade piercing :/
Tycker magen ser nästan liten ut från halvsida och betydligt större framifrån.
Vinklar och kläder kan verkligen styra om man vill se stor eller liten ut :)