Vad är det som händer?

Jag vet varken ut eller in. Tjejerna mår bra och det har de väl mer eller mindre gjort hela veckan. Snorigt och hostigt är inget vi ens skulle reagerat på eller noterat som att de var sjuka. Nu är läget annorlunda. Efter Sagas krampanfall avbröt Andreas jobbveckan och kom hem från Borlänge. Hans jobb-övernattnignsväska blev en Astrid Lindgren-väska. Vi kom fram till att det skulle bli han som¨skulle åka till sjukhuset igen eftersom han hittat en dyr tidning han vill ha som passar att läsa i en sjukhussäng ;P Sen gjorde vi iordning allt på skötbordet som behövs vid en kramp och ställde fram Astrid Lindgren-väskan som är för tjejerna som redan innan stod klar. Är det inte helt absurt att man en helt vanlig vardagkväll förbereder sig på ambulansfärd på natten?? Så ska det ju inte vara. Vi var bombsäkra på krampnatt. Vi hade fel. Troligtvis. Vi både tyckte oss se ryck-tendenser på båda tjejerna under natten och snabbt svalkat. Kanske har vi hävt krampen innan kanske var vi bara hysteriskt nojjiga. Troligen det sista.


Vad är det som händer? Feberkramp? Epilepsi? Annat?

Jag hade släppt tanken på epilepsi eftersom första EEG:t inte gav minsta indikation. Sen pratade jag med min faster och blev påmind om att jag har en kusin med epilepsi (som förvisso utvecklades i vuxen ålder).
Det är inte febertoppen som räknas utan hur snabbt temperaturen stiger men att feberkrampa vid 37,4 och 37,9 är heller inte vanligt (ambulanspersonalens ord). Det har alltid kommit i samband med något annat. Vaccination, ROTA-virus, förkylning vilket tyder på feberkramp men jag har precis fått lära mig att risken för att epileptiskt anfall ökar vid feber. Det har aldrig upprepats samma dygn, tätast har varit tre veckor vilket inte är den bilden jag har av epilepsi. Båda tjejerna har samma problematik och det är väl lite märkligt att båda skulle födas med epilepsi? Eller inte, det har ju varit andra märkliga saker som har sammanfallit.
Slutligen finns det ju en sådär hundra miljoner olika epilepsivarianter så man kan inte direkt läsa sig till symptom och se om det stämmer och gör man det är det givetvis den absolut värsta varianten som känns som mest lik med hur tjejerna beter sig................
Så jag slutade googla och satte mig och skrev här istället. Gissa vem som nu sitter och googlar epilepsi ;) Jupp, pappan! Det kommer sluta med att vi får ett epiletiskt anfall av ren stress.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0