Saga igen.
Igår blev ett högt dricksglas fyllt med vatten kvar lite för nära bordskanten. Sådär nära så små bebisarmar precis når, vilket jag iof dagligen förvånas över hur långa de är…
Jag står vid datorn och hör ett sörplande ljud från vardagsrumshörnan. Där står Saga och dricker. Hon har tiltat glaset så vattnet rinner över kanten och faktiskt hamnar det mesta av vattnet i hennes mun. Det är fuktigt på magen och det är en liten pöl under henne på parketten men det mesta hamnade i munnen och hon är väldigt försiktigt. Jag var lite imponerad över min 11 månaders även om det så klart inte ska stå ett glas så hon når. Inte så högt glas framförallt som är mycket svårare att hantera än ett mindre.
Båda ställer sig och är ”ute och går” med gåstolarna, dvs inte i stolarna…det har de gjort länge. De puttar stolarna framför sig som om det vore en lära-gå-vagn. Saga var ca 2 veckor efter Nova med att ställa sig, hon kom upp på knäna men inte orkade det sista. En sak jag märkte med de här två veckorna som ändå inte är så mycket var att Saga inte alls trillade lika mycket som Nova. Första dagen Nova lärde sig ställa sig själv slog hon sig tusenmiljonergånger för att hon inte kom ned igen. Det finns fördelar med att det inte går så fruktansvärt fort, förståndet ökar hela tiden.
Förövrigt är de 11 månader idag :)
