Dagisdilemma

Att lämna över ansvar till dagis flera timmar varje dag är inte bara roligt har vi börjat inse här i vardagsrumssoffan. Redan i somras innan anfallen kom tillbaka började jag klia mig i huvudet och undra hur långa dagar vi egentligen skulle behöva sätta våra barn på dagis. Jag och Andreas lever för lika liv rent tidsmässigt, våra arbetstider går hand i hand. Egentligen borde ena jobba dag och andra natt. Det blir inte mycket till familjeliv men barnens dagistider så korta som möjligt. Problemet sköts framåt i tiden i och med anfallen men nu tar VAB:en snart slut och dagis väntar. Vi kör på lång inskolning med start imorgon, avsikten är att de sen börjar 1 november.

Jag är medveten om allt bra dagis gör. Jag älskar dagis och det dagis gör för barn med kompisar, relationer, struktur och lek men hur bra och kul de än har så får det inte bli för långa dagar. Det vet man ju själv oavsett om man gör roliga saker eller jobbiga saker, man blir trött efter ett visst antal timmar.

Jag betalar gärna för en barnpassare som kan hämta mina små troll och i och med det korta av dagisdagarna. De kan gå hem till oss och leka i lugn och ro, äta middag och sova om det behövs. Det var något jag och Andreas planerat och kalkylerat in i vår ekonomi redan innan sommaren. Sen kom de här anfallen. Vem vill passa två epileptiska tvillingar? Vem vill vi lämna över våra epileptiska tvillingar till? Det är inte så att jag inte litar på människor och dess förmåga men innan man varit med om det så kan man omöjligt svara för hur man reagerar.
Helst skulle man ha en barnflicka/pojke som utbildar sig till syrra och vill ha extrajobb men inte för mkt lön ;) Vi är ju inte rika på något sätt men om någon kan hämta våra barn tidigare och det samtidigt möjliggör för oss att jobba mer så vinner både barnen och vår ekonomi på det. Helst skulle jag vilja korta av mina arbetsdagar men jag har skrivit på för 90% och kan inte ändra på det nu. Två dagar ledigt i månaden har jag och då kommer jag förstås ha barnen hemma! Jag slutar även tidigare på fredagar vilket är bra så får de iaf lite kortare dagar sista dagen på veckan. Hur Andreas dagar kommer att se ut återstår att se. Hur som helst blir det för mycket dagis tycker vi.

Jag tröstar mig mitt allt detta dilemma genom att läsa Backmans blogg igen. Har du inte gjort det tycker jag du ska göra det: http://fredrik.cafe.se/kronika-37/


Kommentarer
Postat av: Z

Hej, lycka till idag. Jag brukar trösta mig med att de faktiskt sover middag på dagis. Så det kanske inte uppfattas som så länge... Kram

2011-10-11 @ 08:06:15
Postat av: tette

Jag svarade på ditt mejl alldeles nyss men kan ta det här med ( om mejlen hamnade i rymden ), tack för förtroendet, klart jag ställer upp

2011-10-12 @ 17:54:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0